Translate

tisdag 22 oktober 2013

En bok och dess innehåll...

Böcker i bibliotekssamlingar ses ofta utifrån som hyllor med ämnesvis och alfabetiskt uppställda titlar, tryckta verk som slås upp i kataloger och plockas fram för läsning och begrundande. Men ibland är det inte bara verket i sig som gömmer sig mellan pärmarna, och de gamla katalogerna tiger om det riktigt intressanta - det mest överraskande hittas bara om man tar boken från hyllan och öppnar den...



Carl L. Kämpe är en av Stifts- och Landsbibliotekets mest kände donatorer, redan nämnd i denna blogg. Böcker i tusental bär hans namn jämte ort och datum för införskaffande.

I ett tunt häfte om 30 sidor innehållande Entwurf zu einem Reise-Collegio... av professor August Ludwig von Schlözer (1735-1809) i Göttingen, tryckt 1777, finns några instuckna papper, samt rikligt med handskriven text på den tunna papperspärmens insidor.

På insidan av främre pärmen har Kämpe noterat "Göttingen 1778". Vad vi vet utifrån Kämpes bevarade stamböcker är att han träffade denne professor von Schlözer på plats den 20 juni 1779. Kanske var han på plats i Göttingen även året innan.

Ett längre dokument ligger löst i häftet, handskrivet av Kämpe: "HR[?] Schlözers Project till en resa åt Rom. 1781." Resten av texten är på tyska och innehåller tidsåtgång, platser och annan planering. Kanske var Kämpe inblandad i denna planering, på plats eller via korrespondens? Därtill kan man undra om denna resa har något med nedanstående fabel att göra.

På insidan av den bakre pärmen finns nämligen en av Kämpe nedtecknad rimmad fabel på tyska, hämtad ur en Musikalischer Almanach 1785, med den svenska - likaså rimmade - översättningen direkt därpå, publicerad i Stockholmsposten nr 74, den 29 mars 1787:

"En stockfisk, fångad i en skär,
(Jag tror det war, så ungefär
Kring Nyfundland [dvs. Newfoundland] som han blef tagen:)
Men lika godt, hwar hälst man honom fann,
Nog af, när han kom upp i dagen,
Så sade han till Skepparn: "Gode Man,
"Hwad har du för med mig? hwad ämnar du att göra?..."
"Hwi skulle," swarar han, "du inte det få höra?
"Först hugger jag ditt hufwud af,
"Hwarefter jag din kropp kring wida werlden sänder;"
Den fångne, med en ton som faran honom gaf,
"Hwad! hufwudlös kring alla länder!"
Och liksom Britten rén sitt järn i strupen fäst:
"Förutan hufwud? hwilken nesa!"
"Nej," sade Skepparn, "det är bäst;
"Ty så är modet nu att resa."


Men det allra trevligaste är sparat till sist. På ett vikt pappersark, med baksidan fylld med mer eller mindre planlöst klotter, ser man genast ett stiligt tecknat vapen av något slag. Vid en närmare titt upptäcker man snart kringlan och giffeln - en bageriskylt, flankerad av stående lejon! Tänk bara, vad mycket mer som fortfarande kan gömma sig oupptäckt mellan bladen på oräkneliga böcker i samlingarna.



Foto: Helena Backman