Bokbandsutställning på Uppsala universitetsbibliotek

Ett besök på Uppsala universitetsbibliotek är just nu ett absolut måste för den som har det minsta intresse för äldre böcker och bokband. Fram till sista april 2013 pågår en temautställning i väggmontrar i Carolina Redivivas utställningslokal, som visar på bokbandens utformning, spår av läsande och ägande och vad detta kan berätta för oss idag om bruket av böcker och synen på både dess innehåll och boken som föremål. Formgivningen av utställningen är också väl värd att njuta av.

För dig som inte har möjligheten att ta dig till Carolina Rediviva är utställningskatalogen en pärla. Den bär samma namn som temautställningen i sig:
"för En tunna Rågmiöll."



Foto: Carolina Rediviva på 1860-talet, Upplandsmuseet

Turistkartor över Paris och London

Turistkartor över Europas storstäder tycks varit sig lika de senaste tvåhundra åren. Jag har nyligen tittat på turistkartor från tiden kring sekelskiftet 1800, och känner lätt igen upplägget från de stadskartor man plockar till sig på turistbyråer idag - stadsplanen i detalj, med särskilt utmärkta sevärdheter, restauranger och hotell, som velat rikta sin marknadsföring mot resenären på det här sättet.

Men inte medföljer längre de snygga fodralen som skyddat kartorna in i vår tid. Det gula fodralet av kartong som matchar tyget som kartan är fäst på är min favorit av Pariskartorna.

Londonkartorna har enklare omslag i marmorerat papper, vilka ändå skyddat de hopvikta kartorna in i nutid.

I det här fallet tilltalar mig den paketerade kartan mig mer än den stadsavbildande kartan i sig. Dess funktion som vägvisare och reskamrat blir tydlig då den kan stoppas ned i en rymlig ficka, tyg, papper och kartong väger lätt på resan. Ett bruksföremål som får fortsätta att vara just ett bruksföremål och inte ramas in på en vägg, trots det vackra trycket som bevarats oförstört i mer än tvåhundra år.

Foto: Helena Backman

Göteborgs stadsmuseum

Jag har tillbringat en dag i Göteborgs stadsmuseums lokaler, liksom flera gånger tidigare. Själva byggnaden är riktigt imponerande med en spännande historia från 1700-talet och framåt. Museet presenterar byggnaden i text och bild på nätet:
"Göteborgs stadsmuseum ligger i Ostindiska huset som uppfördes av Ostindiska kompaniet under mitten av 1700-talet. Under ett besök på Göteborgs stadsmuseum får du tillgång till en av Göteborgs äldsta och kulturhistoriskt mest intressanta byggnader, en miljö som påminner om den tid då skepp lämnade Göteborg för att segla till Kina."

I anslutning till entrén finns även en mycket trevlig separat liten utställning kring byggnadens historia.

Läs mer på museets hemsida: Göteborgs stadsmuseum.

Sedan 2011 finns även ett anslående vackert konstverk, "Göteborg på nytt", i form av ett fotomontage uppsatt i foaljén, utanför hörsalen. Endast en del av konstverket syns på fotot nedan. Många bilder har här vävts samman av konstnären David Molander. Jag rekommenderar varmt ett besök på hans hemsida för fler exempel på hans digitala fotokonst, av vilka en del verk får mig att tänka på cyberpunk och dystopiska dataspelsmiljöer - mycket snyggt!

Foto: Helena Backman

Aschaneus uppmärksammas igen

I ett tidigare inlägg berättade jag om Martin Aschaneus återfunna manuskript från tidigt 1600-tal. Detta har nu återigen uppmärksammats.

Fornminnesinventeringen från 1600-talet finns nu med som exempel på en digitaliserad handskrift ur Stifts- och landsbibliotekets gömmor i ett gästinlägg i Librisbloggen från Kungliga bibliotekets Librisavdelning.

I senaste numret av den populärvetenskapliga, lokalhistoriska - och mycket trevliga! - tidskriften Mimers brunn finns även en kortare artikel om detta fynd publicerad. Jag tycker att det är otroligt roligt att samlingarna uppmärksammas i helt olika medier och ur helt olika aspekter på detta sätt. Nu gäller det för mig att även nå ut med bredden i samlingarna. Jag hoppas därför återkomma med fler inslag i exempelvis Mimers brunn framöver.

Foto: Helena Backman

Byggnader, rum, samlingar...

Ett boktips till ruggiga höstkvällar: Bibliotek och arkitektur från Arkitekturmuseet har några år på nacken vid det här laget, men innehåller tidlös och intressant läsning. Titeln säger något om innehållets bredd, 28 kapitel om allt från nutida arkitektur till äldre samlingar, sammanhållna av temat där bokens och samlingarnas rum står i centrum. Särskilt kapitlen om Skoklosters bibliotek, Bernadottebiblioteket och rum för Kungliga bibliotekets kart- och bildsamlingar lockar mig till läsning, men här finns även många andra nedslag att grotta ned sig i.

Gram, Magdalena, red. (2002). Bibliotek och arkitektur. Byggnader, rum, samlingar. Stockholm: Arkitekturmuseet.