Anatomiska gravyrer

Thomas Bartholin (1619-1680) var en dansk läkare, matematiker och teolog som verkade under en tid då det gjordes stora framsteg inom det medicinska och anatomiska området.

Efter studier i teologi i Köpenhamn 1634 studerade han vid universiteten i Leiden, Paris, Montpellier och Padua, och blev medicine doktor i Basel 1645. Man kan tänka sig att han återvände till Danmark med de nyaste rönen inom anatomi och medicin. Tillbaka i Köpenhamn blev han professor först i matematik och sedan även anatomi.

Bartholin är idag mest känd för att vara en av dem som upptäckte människans lymfsystem. Han var nämligen samtida med Johannes Rudbeck d.ä. (1630-1702), och helt oberoende av varandra gjorde de båda samma upptäckt vid ungefär samma tid. Detta orsakade en strid dem emellan, där de bägge hävdade att de varit först. Till slut fastslogs att upptäckterna gjorts samtidigt, eller att Rudbeck möjligen varit något före, vilket gjorde att Rudbeck avgick med segern och äran.

Bartholin var upphovsman till flera böcker inom anatomins område, och en auktoritet inom området på sin tid. Denna oktav om drygt 300 sidor, Thomæ Bartholini Historiarum anatomicarum rariorum centuria I et II, en andra upplaga från 1654, tar upp fallstudier av ovanliga anatomiska fenomen. Några av nio graverade planschblad i boken illustrerar just dessa fall.

Jag fastnade omedelbart för illustrationen av en man med en parasitisk tvilling. Även om bilden av missbildningen är överdriven och förskönad, så tyckte jag ända att framställningen gjorts på ett överraskande värdigt sätt gentemot bäraren av sin outvecklade tvilling. Det är svårt att inte bli nyfiken på hur livet gestaltade sig för någon med en så pass iögonfallande avvikelse under 1600-talet. En snabb sökning i YouTube visar det översvallande intresset för parasitiska tvillingar på film. Skillnaden i framställning från 1600-talsgravyren är tyvärr ofta slående.

Bilden av den dödliga missbildningen sirenomelia är också tillrättalagd. Detta fenomen, där ett barn föds med sammanväxta ben som därför får likheten med en stjärtfenan på en fisk, kan ha legat bakom den folkliga tron att människor fått barn med sjöjungfrur. Det är dock en lika ovanlig missbildning som sammanväxta tvillingar, och verk som detta måste därför ha hjälpt till att sprida kunskap i medicinska kretsar om tillstånd som den vanlige läkaren annars inte skulle kunna få till sig.

Det är lätt att inse vad boktryck och illustrationer har gjort för läkarvetenskapen. Idag ligger anatomiska "uppslagsverk" i 3D på nätet i stället.



Foto: Helena Backman